Lästid: 3 minuter

Jag går! Otåligheten som bryter relationer

Innehållsindex

Kommentar till evangeliet den 28 april 2024

Femte söndagen i påsk - år B

Filialen måste välja mellan det ena och det andra:
antingen vinstocken eller elden
Saint Augustine,Predikan81,3

Vänta

Innan skruva porti frutto, occorre aspettare e avere pazienza. C’è prima di tutto il tempo in cui la vite viene piantata: deve passare molto tempo prima che cresca, si deve irrobustire, c’è bisogno che qualcuno se ne prenda cura costantemente senza vedere al momento alcun risultato apparente.

Bonden måste ha inte bara ett stort tålamod, utan också ett stort förtroende, för att inte tala om allt som kan ingripa för att försvåra tillväxten av vinstocken, dåligt väder och olyckor som inte är förutsägbara. Men om vi vill skörda frukten måste vi nödvändigtvis vänta.

Rusa

Questo vale anche per le nostre relazioni, dalle quali usciamo forse troppo frettolosamente, spinti dalle nostre tempeste emotive, soprattutto quando intervengono le potature, quando siamo feriti e sfrondati. A noi sembra che stiamo morendo, ma in realtà è proprio quella potatura che ci permette di portare più frutto.

Det är uppenbart att detta även sker i relationen med Gud, eftersom vi inte alltid är villiga att vänta på hans tid, vi är inte alltid nöjda med hans sätt att agera. Vi går också ifrån relationen med honom, vi litar inte längre på honom, vi lägger honom åt sidan. Kanske stannar vi till och med hemma med honom, men vi pratar inte längre med varandra och vi börjar känna att han är någon som förtrycker oss eller som har gjort oss besvikna.

Stanna kvar

Parlando ai discepoli, Gesù insiste sul verbo rimanere, forse per dire che è questo il verbo dell’amore. Rimanere vuol dire dare all’altro un’altra possibilità, rimanere significa non fuggire lasciandosi travolgere dalla propria rabbia, rimanere significa provare a capire che cose è successo.

Kanske går det inte alltid att stanna, för när grenen väl har gått av går det inte längre att gå tillbaka. Det kan hända att vi även i relationen med Gud bestämmer oss för att lämna, men kanske är det just det ögonblick då vi börjar dö, eftersom livet inte längre når oss, vi torkar ut och världen kommer bara att använda oss för att bränna oss. Faktum är att utan Herren kan vi inte göra någonting, vi blir verkligen ingenting.

Rymmer

Questo invito di Gesù a rimanere è probabilmente anche un appello che egli rivolge ai discepoli: si prepara il tempo in cui Gesù si allontanerà dalla comunità, e allora bisognerà imparare a resistere e a restare nella relazione in un modo nuovo.

Arriveranno appunto le potature, la passione, l’ingiustizia, il dramma. Se i discepoli avranno il coraggio di rimanere, nonostante le potature, allora la loro vita fiorirà.

Denna inbjudan att stanna fick sannolikt även resonans i det johannesiska samfundet, kanske under förföljelsens tid, på grund av vilken många kristna hade föredragit att lämna, oförmögna att möta smärtan och lidandets prövningar.

Att lita på

Rimanere significa fidarsi dell’agricoltore. Il tralcio non sa cosa sia meglio per lui. Se Gesù è la vite a cui rimanere attaccati, il Padre è l’agricoltore, è lui che sa dove mettere le mani e che cosa sia meglio per ogni tralcio.

Ecco perché rimanere significa fidarsi, lasciando che il Padre a volte intervenga anche con le potature.

För tillfället är det svårt att förstå dem, men med tiden kommer vi att inse hur de har hjälpt oss att bära frukt.