Resa

Resan, sist

Vi höll honom nära våra hjärtan ett tag till.

Våra hjärtan har talat, våra sinnen har hängt samman i evighet, jag har andats in dess lukt för att hålla den i mitt hjärtas intimaste hörn, jag har beundrat den så att dess bild förblir inpräntad i den mest aktiva delen av min hjärna som nu överskuggas av smärta och lidande. Även om jag tappar förståndet vill jag alltid ha det i mitt hjärta och i mina minnen.

Allt var en uppvisning av färg: från blommorna som kom från Rom, från t-shirtarna, från de mjuka leksakerna.

Vi klädde dig precis som du vill ha den: vit skjorta, den fina du gillade så mycket; jeansoveraller, som vi har navigerat långt och brett på nätet för att hitta den; din vita Nike Air1 med anpassade fluosnören; blå NBA strumpor; Calvin Klein boxare.

Ni var alla uppklädda, precis som ni tyckte om det: elegant, inte märkesmärkt men elegant, praktisk, bekväm. Åh ja, du måste vara bekväm, för i Paradise spelar vi mycket och har roligt!

Skäms bort av dina gosedjur, från den officiella outfiten du alltid använt CSI Caiazzo, från officiella tröjor av Virtus Rome basket, nummer 30 skjorta av Stephen Curry del Golden State Warriors, en officiell Juventus-tröja, nummer 23 linne av Lebron James av Los Angeles Lakers, nummer 34 linne av Giannis Antetokounmpo av Milwaukee Bucks. Alla med dig.

Klockan 15.00 söndagen den 18 oktober 2020, Eugene han fick de sista hälsningarna från sin familj, sina skolkamrater, sina mest trogna vänner av tusen äventyr, från hela staden Dragoni (CE) och från hela världen som lärde sig att älska honom via webben, och fick välsignelse från kyrkoherden don Dahuid Ortega att börja sin resa till himlen.

Taget från predikan den 18/10/2020 av don Dahuid Ortega

Idag delar vi vår sorg, vår känsla av saknad. Det är dags för några ord, för tystnad, och för något som tillhör oss kristna, bön, som Eugene det gjorde han alltid i sitt liv, jag är ett vittne om det för jag såg honom födas och växa bland oss, han lärde sig att be och fortsatte med det till sista stund han var medveten om det.
Questa è una delle grandi eredità che ci lascia.

När jag gick till honom sa jag alltid detta till honom: ”Du lär oss mycket, förut var jag din pedagog i socknen, men nu utbildar du mig, för du står modigt inför din sjukdom. Jag har ofta sagt till dig att du är en krigare för även om du är en pojke har du inte bara böjt dig för smärta”.

Vi måste bära detta inom oss, vi måste behålla detta, hans kamp för att leva, att fortsätta leva, trots sjukdomens upp- och nedgångar.

Eugene ha vissuto con noi in parrocchia, ed è stato un “grande” soprattutto nel percorso del  laboratorio emotivo. Ci ha dato tanta speranza a me personalmente, come a tutti i ragazzi. Ha cominciato a fare teatro con noi ed eravamo contenti, tra noi animatori e catechisti abbiamo detto adesso abbiamo un “leader”, un esempio che coinvolge i suoi amici e vive la sua fede.

Condivido con voi le parole che mi ha detto l’ultima volta che ho sentito la sua voce dopo la mia domanda: come stai e cosa senti? Mi ha risposto: “Sono triste …., perché mi rendo conto che non si potrà fare nulla con la mia malattia”. Certamente uno rimane spiazzato dalla sua consapevolezza che un giorno non sarà più possibile continuare a vivere.

Condivido solo questo perché non è il momento di parlare tanto, ma è un momento di riflessione personale, familiare e anche comunitario.

Oggi ci è toccato di vivere due momenti forti, si piange per gioia e si piange per tristezza e dolore e adesso ci aspetta un cammino, siamo consapevoli che anche questo fa parte della vita.

Vi ho raccontato queste parole di Eugene perché me le ha dette con serenità e non con disperazione.

Diciamo grazie ad Eugene, e da oggi in poi ci metteremo a lavorare su tutta questa esperienza che ci lascia, ci metteremo a condividere per poter crescere sempre in umanità e nella fede cristiana. Eugene ci è mancato tanto quest’anno specialmente nel Laboratorio Colorando Emozioni dove si educa alle emozioni e ai sentimenti. Abbiamo condiviso tanto, lui con noi e noi con lui.

Noi cristiani dobbiamo fare in modo che tutte le persone che ci lasciano, non scompaiano mai dalla nostra vita e dalla comunità, e questo lo possiamo fare quando noi continuiamo a condividere ciò che loro hanno condiviso con noi, questo è la nostra forza.

Tutti i nostri sentimenti di quest’anno, di questi giorni, mettiamoli qua sull’altare che è la Mensa del Signore. Il Pane che condividiamo è pane di vita eterna per noi qui e per coloro che ci hanno lasciato, questa è la bellezza della fede cristiana.

Per noi Eugene continuerà a vivere in mezzo a noi, alla sua famiglia e alla sua comunità.

Sia lodato Jesus Kristus.

Gå ur kyrkan

Tutti hanno fatto foto e video, affinché questo fosse un momento toccante in cui tutti eravamo uniti nel tuo nome e con un unico scopo: amare e diffondere älskar.

Regnbåge

Mentre uscivi dalla kyrka, tantissimi hanno visto nei pressi del cimitero e della kyrka stessa un fantastico arcobaleno.

Kyrkogård

Siamo arrivati tutti insieme al cimitero, dove ti abbiamo deposto presso la tua nuova dimora.

Vi höll ihop, ett tag till.

Sedan fick vi säga hejdå, med ånger, med smärta.

Men vi gick därifrån med glädje i våra hjärtan, samma glädje i ditt hjärta.

Att känna dig glad, glad, välsignad bland dina änglavänner gav oss tillfredsställelse, gav oss fullkomlighet, gav oss glädje, att efteråt är bättre än det förra.

Vår glädje är Uppståndne Kristus, och vi glorifierar Far över Son och hans änglar, inklusive dig.

Min ängel, vår ängel.